Bild: Longyearbyen, Svalbard

Första dagen på Svalbard och intrycken är redan många. Jag har drygt en vecka framför mig på fartyget M/S Origo med förhoppningar om för mig nya upplevelser. Vandrar runt Longyearbyen där djurlivet ständigt är närvarande. Svalbardrenen går och betar lite varstans och utanför hotellet siktas en polarräv vid frukosten.

Funderar på hur det skulle vara att bo här. Vintern då solen inte visar sig alls och sommaren då den lyser hela dygnet. De personer jag träffar är vänliga och ger ett intryck av lugn. Läser att även om norrmännen är i majoritet så bor det människor från ca 40 nationer på Svalbard.

Imorgon är det dags att gå ombord. Turen går inte att planera i detalj, det är isläget runt Svalbard som avgör vart det är möjligt att färdas. Här bestämmer naturen.

Bild: Katmandu, Nepal

Årets säsong för egna grönsaker har startat för mig. I april åkte svartrot, palsternacka, rotselleri, kålro och morot ner i jorden. Nu är även spenat, ruccola och dill sådda.

Bönor tänkte jag utöka platsen för i år, de är både enkla att odla och matiga. Bondbönan är min favorit vad gäller smaken. Det är dock lite arbete med den innan den äts. Först tas den ut ur skidan för att sedan skalas. Jag brukar lägga bönorna kort i kokande vatten innan skalning vilket gör att skalet släpper lättare. Behöver sedan kokas ungefär 3 minuter innan servering. Stek i smör eller blanda med annat, alltid god!

Brytbönor av olika sorter är väldigt enkla att använda både varma och kalla. Behöver också kokas för att mjukna något.

Förra året provade jag borlottibönor för första gången, några få till att börja med. De växte bra och är väldigt goda så i år blir det fler!

Bild: Umeåbandet Marrakesh

Veden ligger nu på tork sedan klyvningen i april och luktar så där härligt gott som den kan göra i den processen. Kvar återstår att stapla in i boden senare i sommar. Hela vedhanteringen fungerar lite som meditation för mig. Det finns något lugnande med arbetet och efter varje slutfört moment infinner sig en skön nöjdhet.

Det tar förstås en del tid men jag tycker trots många år av veduppvärmning att det fortfarande är värt varje minut jag lägger ner.

Bild: Nepal

De flesta av oss tillbringar stor del av sin tid på arbetet. För att få en bra vardag är det därför viktigt med ett arbete vi trivs med. Jag har provat lite olika yrken och vissa perioder har det mer känts som ett fritidsintresse jag åkt till på morgonen och inte ett arbete. Vad är det som ger en sådan känsla? Jag vet inte om det finns någon tydlig röd tråd, men det här är det som dessa arbeten haft gemensamt:

• Utmaningar. Uppgifter som är svåra att klara men som går att lösa med lite klurande eller med hjälp av en kollega.
• Andra uppgifter som kan klaras av utan en stor ansträngning, mer komma in i ett “flow” och bara beta av.
• Känslan av att vara delaktig i att göra saker bättre.