Bild: Umeåbandet Marrakesh

Veden ligger nu på tork sedan klyvningen i april och luktar så där härligt gott som den kan göra i den processen. Kvar återstår att stapla in i boden senare i sommar. Hela vedhanteringen fungerar lite som meditation för mig. Det finns något lugnande med arbetet och efter varje slutfört moment infinner sig en skön nöjdhet.

Det tar förstås en del tid men jag tycker trots många år av veduppvärmning att det fortfarande är värt varje minut jag lägger ner.